sofia-silvain6

Mariage français-suédois à Stockholm

På gymnasiet, back in the days, läste jag Franska. Jag tycker språket är väldigt fint, mjukt och så låter det väldigt härligt när någon pratar franska. Som om orden studsar på mjuka moln. En vacker dag vill jag besöka Paris, ja, jag vet att det regnar där ganska ofta. Men ändå är det något jag alltid velat göra och då är det ju bra att kunna språket tänker jag, för här i Sverige pratar man inte direkt Franska bara sådär.

Vi snabbspolar några år framåt. Låt oss säga närmare bestämt till den 6:e september i år. Platsen är Stockholm, Sverige och jag kliver in på en frisörsalong där Sofia sitter och får hår och makeup fixat. Hon pratar i telefon och nog blev jag lite förvånad när det bubblar ut franska från hennes mun. Flytande. Under våra möten innan bröllopet har vi såklart pratat svenska. Och jag visste att hennes man var från Frankrike och jag fick frågan ganska tidigt om jag hanterade engelska då halva delen av gästerna också var från Frankrike. Så jag var beredd att använda engelska och gestikulera med armarna för att göra mig förstådd. Men jag var sen med att få reda på att Franska var deras hemmaspråk. Så jag ville såklart inte vara sen med att försöka plocka fram det lilla som fanns kvar av skolfranskan igen. Det är inte varje dag jag pratar fransvengelska, (ja jag kom nyss på det ordet) under ett bröllop. Men det gick ju bra och dagen. Ja, vad ska jag säga.

Med underbart sensommarväder, fantastiska miljöer, i huvudstaden, med ett franskt-svenskt brudpar och så en trollkarl på det. Magiskt är ju bara förnamnet.
I vanlig ordning rekommenderar jag er att titta på BILDSPELET för den optimala bröllopskänslan. Men självklart går det bra att scrolla ner också.

Tack Sofia och Sylvain för att jag fick vara en del av er fantastiska dag!

Amusez-vous!

sofia-silvainsofia-silvain2sofia-silvain3sofia-silvain4sofia-silvain5sofia-silvain6sofia-silvain8sofia-silvain9sofia-silvain10sofia-silvain11sofia-silvain12sofia-silvain15sofia-silvain16sofia-silvain17

 

ilze-erik37

den som väntar på något gott

Väntar oftast för länge. För det är faktiskt så det är. Oavsett vad andra säger. När man väl väntar på något så vill man ju bara att just den dagen ska vara här. Nu. Helst igår. Eller helst innan man insåg att man väntade. Jag är en sån typiskt tjej som gärna vill få saker gjorde direkt. Så fort jag kommer på att en hylla ska upp på väggen så ska den helst sitta där efter fem minuter. Inte nästa dag. Eller nästa. Det kan vara en inbokad resa som man bokat fler månader i förväg och så ska man vänta i ett halvår innan man faktiskt åker. Nej, jag gillar det inte. Även om jag inser att mitt tänk inte riktigt funkar alla gånger.

Men jag lovar. Att det här inlägget har ni väntat på och det är värt väntan. Jag fick äran att assistera Juliana Wiklund under en bröllopsfotografering på sensommaren i Stockholm och vilket bröllop sen. Vilket par. Vilka detaljer. Vilken brud. Vilken brudgum. Vilka människor. Att bilderna sedan hamnade i flyttkaoset och glömdes bort är ju bara skamligt. Och så fort jag fick se att Gisela, en annan fotograf som var med och assisterade hade lagt upp sina bilder från dagen så skämdes jag lite över att jag inte varit lika effektiv och såklart ville jag få klart det direkt. Helst igår. Men det blev idag.

Ilze och Erik. Er energi lyser upp världen och gör den lite bättre, lite snyggare och lite roligare. Tack för att jag fick vara med och dela den här dagen med er. Och tack Juliana för att du lät mig följa med. Det är ett av mina favoritbröllop och även om jag inte var huvudfotografen så fick jag väldigt många fina bilder som jag tycker speglar Ilze och Eriks bröllopsdag. Den där dagen i Stockholm.

Mitt favoritminne kommer vara när Ilze släppte upp en flaskpost i luften med ballonger och vi såg den försvinna långt långt bort i fjärran. Vad coolt det vore att höra om någon har hittat den.

p.s
Jag vet att inlägget är långt, men det är det helt enkelt värt.