Av längtan till dig

Att längta efter något, eller någon. Det är lite svårt att sätta ord på hur det känns. Jag kom hem i fredags efter att ha varit i Stockholm hos min familj några snabba dagar. Jag längtade efter min sambo i samma sekund som tåget började rulla. Och när jag åkte hemåt igen så längtade jag efter min familj igen.

På vintern längtar jag efter sommaren och på sommaren ser jag fram emot vintern. När jag beställer hem ny utrustning så längtar jag tills jag får hem det och hade gärna velat haft sakerna redan sekunden innan jag tryckte på knappen beställ. Det är kanske inte så svårt att lista ut att jag längtar ofta. Efter nära och kära, efter materiella ting, efter mina djur och efter något jag inte riktigt hunnit komma på än.

Men att längta efter ett barn har jag inte erfarenhet av ännu. Så Elin och Jens fick visa mig hur det är att längta efter en liten människa, som man aldrig har träffat eller vet något om. Man vet inte om det är en tjej eller en kille. Om den lilla varelsen är sur eller glad. Man vet inte hur man kommer reagera när man väl får träffas för första gången. Eller i resten av sitt liv. Man vet ingenting. Men längtan. Den är så himla stor och kärleken, är ännu större.

Tack Elin och Jens för att ni fick mig att se hur mycket man kan längta efter ett barn. Det smittade av sig och jag längtar numera också efter att se vad det är för en liten person som gömmer sig i Elins mage.